Sök

Invasiva arter

Jätteloka

Jätteloka. Foto: Marie Karlsson

Vissa främmande arter kan bli invasiva och kan orsaka stora ekonomiska kostnader, skador på människors hälsa eller på biologisk mångfald. Men vad gör man om man stöter på en invasiv art? Vi har tips på hur du bekämpar invasiva växter på din mark och vi vill gärna ha din hjälp med att hitta vanliga invasiva arter.

Vad är en invasiv art?

Under lång tid har människor flyttat arter från en plats till en annan - prydnadsväxter, grödor, skadedjur och jaktvilt. Ibland uppstår problem när en främmande art sprids i naturen där den inte funnits naturligt. Om arten sprids och konkurrerar ut befintliga arter i den nya miljön, kan arten bli invasiv.

Alla främmande arter blir inte invasiva. En främmande art räknas först som invasiv om den sprids på egen hand i naturen och orsakar ekonomiska skador, skador på människors och djurs hälsa, eller hotar biologisk mångfald. Några exempel på sådana arter är signalkräfta, jätteloka och spansk skogssnigel (mördarsnigel).

Varför är det ett problem?

Invasiva arter är ett stort problem, både i Sverige och internationellt. Ett ändrat klimat och förändringar av landskapet gör att främmande arter sprids lättare. Många invasiva arter är dessutom mycket svåra att bekämpa.

Vissa arter kan orsaka akuta problem, t.ex. parkslide som kan tränga in i byggnader och vattenledningar och ställa till stora ekonomiska kostnader för husägare. En välkänd art är jätteloka, vars växtsaft kan orsaka hudskador. Andra arter ger mindre uppenbara, men omfattande problem. Blomsterlupin växer numera i många vägkanter, men orsakar artfattiga miljöer genom att konkurrera ut andra växter och förändra näringsbalansen i jorden. Många invasiva arter slår hårt mot den inhemska biologiska mångfalden och orsakar biologisk enfald.

Vissa främmande arter i Europa har orsakat så stora problem att de förbjudits och måste bekämpas inom hela EU. Idag har 49 växter och djurlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster förbjudits inom EU, och tolv av dessa arter finns i Sverige i dagsläget. Det är förbjudet att till exempel importera, sälja, använda eller transportera arterna, eller släppa ut dem i naturen. Det är också förbjudet att odla och föda upp dem – även att låta arten växa på sin mark. Varje markägare ansvarar för bekämpning på sin egen mark.

Det finns också andra invasiva arter som hotar att spridas till EU eller Sverige, så kallade dörrknackare eller som orsakar problem nationellt. Dessa är inte förbjudna, men kan orsaka lika stora skador.

Vilka arter gäller det?

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har samlat information om problemarter som förekommer i Sverigelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. En del av arterna förekommer i Halland, som parkslide, gul skunkkalla och vresros.

Kustkommunerna i Halland driver ett projekt kring invasiva växtarter, i samarbete med Hallands Botaniska Förening och Hylte kommun. Syftet är att ta fram en strategi för hantering och bekämpning av invasiva växter. Både förbjudna EU-arter och andra problemarter ingår i strategin. Läs mer om projektet här.

Vi efterlyser just nu rapporter om förekomster av invasiva växter i Halland! Har du stött på en invasiv art, så Rapporteralänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster gärna vad du sett. Vi är tacksamma över alla tips!

Arter i strategin

Parkslide och jätteslide

Smal vattenpest

Kotula

Skunkkalla

Vattenpest

Rödek

Jätteloka

Sjögull

Snöbär

Jättebalsamin

Sydfyrling

Tysklönn/sykomorlönn

Kabomba

Bergtall

Sidenört

Blomsterlupin

Grönpil och knäckepil

Vresros

Kanadensiskt gullris

Häckberberis

Armeniskt björnbär

 

 

Parkslide

Parkslide. Bild: Camilla Svensson

Vad kan jag göra?

Du kan bidra till att bekämpa invasiva arter på tre sätt:

1. Rapportera!

Har du stött på en invasiv art ovan i naturen? Rapportera!länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Det är till stor hjälp att veta var invasiva arter finns, för att begränsa spridning, påbörja bekämpning och övervaka hur de sprids. Om du stöter på en invasiv art i naturen, ta gärna en bild och notera var på kartan du såg den.

Om du är osäker på vilken art du har stött på, finns det information och bilder till hjälp på Naturvårdsverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, samt på ArtDatabanken/SLU:s hemsida Artfakta.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

2. Hantera växtavfall säkert!

Att ta bort invasiva växter direkt när de hittas hindrar arterna från att spridaslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och kan bespara många framtida problem. Många invasiva arter är dock svåra att bekämpa och sprids lätt vid hantering, så växtavfallet behöver tas om hand på ett säkert sätt.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Växtavfall från spridningsbenägna arter måste hanteras med stor försiktighet. Till exempel kan mycket små växt- och rotbitar från parkslide, på under ett gram, växa upp till nya plantor. Jättebalsamin är också en lättspridd art, då fruk­terna spricker upp explosionsartat vid beröring och frön kan slungas iväg fem meter från plantan.

Kontakta din lokala återvinningscentral för information om hur de tar emot avfall från invasiva arter. Holmagärde återvinningscentral i Varbergs kommun kommer inom kort att ha containrar anpassade för avfall från invasiva växtarter. Du kan utan kostnad lämna avfall från hushåll där. För avfall från större bekämpningsinsatser, kontakta din lokala återvinningscentral.

Tänk på att:

  • Tidig upptäckt och åtgärd direkt är bästa sättet att lyckas med att bekämpa invasiva arter.
  • De flesta invasiva arter bekämpas med bäst effekt före blomning och innan fröspridning.
  • Under transport och hantering av växterna är risken för spridning som störst. Se till att varken frön eller växtdelar kan komma ut i naturen under transporten. Slutna kärl eller säckar är lämpligt. Transportera inte växter eller jord oinpackat på en öppen släpkärra.
  • Lägg inte invasiva arter på komposten, varken hemma eller på återvinningscentraler.
  • Töm inte ut akvarieväxter i sjöar, dammar eller vattendrag.
  • Lämna inte kvar jordmassor med växtdelar och frön på platsen när du bekämpat ett växtbestånd. Frön från t.ex. blomsterlupin kan ligga i jorden i tiotals år och sedan ta fart och gro.
  • Är du osäker på om jord eller växtavfall innehåller rester av invasiva arter? Lämna det då till återvinningscentralen som växtavfall från invasiva arter.
  • Om du inte kan lämna växtavfall från invasiva arter till din lokala återvinningscentral, bör avfallet förbrännas. Minimera transport och hantering.

3. Plantera med eftertanke!

När du väljer växter till trädgården eller anlägger en damm, var försiktig så att du inte planterar en art som är invasiv. Du riskerar att få ett problem som består i många år och blir dyrt att bekämpa. Många invasiva växter som orsakar problem idag har kommit i Sverige som prydnadsväxter och spridits från trädgårdar och odlingar. I takt med att klimatet förändras kan nya arter börja spridas ut i naturen.

Vanliga invasiva trädgårdsväxter

  • Blomsterlupin
  • Jätteloka
  • Parkslide och jätteslide
  • Snöbär
  • Skunkkalla
  • Jättebalsamin
  • Vresros
Blomsterlupin

Blomsterlupin. Bild: Mostphotos

Tänk på att:

  • Arter sprids lätt utmed vattendrag och kan t.ex. bilda växtmattor nedströms en trädgårdsdamm.
  • Undvik att lägga växtavfall från invasiva arter på komposten. Lämna istället avfallet till din lokala återvinningscentral eller bränn upp det, så sprider du inte frön och rotdelar till nya platser.
  • Efter hantering av invasiva arter, rengör redskap och handskar från frön och växtdelar innan du använder dem någon annanstans.
  • Välj inte arter med hög risk att bli invasivalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster till din trädgård. I riskzonen är arter som är svåra att ta bort eller som lätt sprider sig.
ikon

Kontakta oss

Kommunekolog

invasivaarter@varberg.se

Varberg direkt: 0340 - 880 00

ikon

Självservice & blanketter