varningsikon

2020-04-08

Information med anledning av covid-19

Varbergs kommun följer aktivt händelseutvecklingen kring coronaviruset covid-19. Vi samverkar med Länsstyrelsen och andra myndigheter samt följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Läs mer

Sök

2020-03-25

Ulla Karlsson, 88: ”Alla måste göra vad de kan
– sedan får vi se tiden an.”

 På Skansgatans korttidsboende är personalen van vid att skydda sina patienter från olika smittor. Än så länge är besöksförbudet den största förändringen i deras verksamhet.
- Men vi har det ändå så bra, så du kan inte tro, säger Ulla Karlsson, som bor här i väntan på att hennes brutna ben ska läka.

En fin trio! Fr v Marie Arvidsson, Ulrika Andersson och Ulla Karlsson.

Ulla Karlsson började skolan samtidigt som andra världskriget bröt ut i Europa.
-Jag var så rädd och sprang så fort jag kunde. Jag trodde att det skulle ligga soldater med gevär bakom varje gärdsgård och skjuta på mig!

81 år senare sitter hon och dricker kaffe på Skansgatans korttidsboende. För sju veckor sedan opererade hon ett brutet ben och än kan hon inte stödja på det. I vanliga fall bor hon i sin egen lägenhet i Trönninge.
-Jag hade precis vilat middag hemma, och då brukar jag göra lite stretchövningar för att få igång kroppen. Så bara ramlade jag och bröt benet mellan knä och höft. Som tur var skulle min före detta svärdotter precis komma och dricka kaffe så jag fick hjälp snabbt, berättar hon.

Håller kontakten med telefonen

På Skansgatans korttidsboende finns drygt 50 platser för människor som snabbt behöver tillfällig hjälp. De som bor här är medicinskt färdigbehandlade men behöver hjälp och stöd i väntan på att antingen kunna åka hem, eller få en annan boendelösning.
-Visst är det lite tråkigt att inte kunna träffa mina två söner, berättar Ulla apropå besöksförbudet.
-Men jag har ju min mobiltelefon (som hon använder i den här intervjun) och vi hörs av varje dag. Man får göra det bästa av situationen.

"Vi får göra så gott vi kan tillsammans"

Ulla kan se tillbaka på ett långt liv, hon har upplevt krig, ekonomiska kriser och privata sorger.
-Alla människor får sina delar av både ont och gott i livet. Och jag har fått mitt av det onda, men massor med gott också. Det är de goda stunderna man får tänka tillbaka på nu! När det gäller den här epidemin, så får vi helt enkelt acceptera att det är som det är. Ingen kan ensam ändra på det som händer nu, men vi får göra så gott vi kan tillsammans. Alla måste göra vad de kan - sedan får vi se tiden an.

Nyheter och frågesport

Och under tiden sprider Ulla sin positiva livssyn:
-Vi har det så bra här, så du kan inte tro. De är så underbara och snälla, alla som jobbar här! Hur mycket hjälp man än behöver så är det aldrig nån som visar en sur min. Och trevligt har vi! Jag delar rum med en dam i min ålder, och vi tittar på TV om kvällarna tillsammans. Mycket nyheter nu förstås, men jag tycker också om tävlingar, som ”Vem vet mest”.

Vana vid att skydda sina patienter

Ulrika Andersson och Marie Arvidsson arbetar båda som undersköterskor på Skansgatan. De konstaterar att de även under normala omständigheter alltid måste tänka på att skydda sina oftast äldre patienter från smittor, vare sig det rör sig om säsongsinfluensa, resistenta bakterier eller vanliga magsjukor.
-Och peppar peppar så är vår personalgrupp än så länge någorlunda intakt. Man får fortfarande besöka sina anhöriga utomhus, men inne på våra avdelningar så gör besöksförbudet att det blir extra lugnt, säger Ulrika.
Marie fyller i:
- Vi försöker hitta på lite trevliga saker, som fika och kanske något quiz. Och idag den 25 mars blir det så klart våfflor!

Kavlar upp ärmarna

Johanna Antonsson, enhetschef på socialförvaltningen, bekräftar bilden som ges från Skansgatan.
-Läget är än så länge hanterbart, och det är det på grund av att jag har en oerhört kompetent personalgrupp som alla kavlar upp ärmarna när det behövs, säger hon.
Hon berättar att de största förändringarna i nuläget rör den så kallade växelvisa vården, där patienter till exempel bor varannan vecka på ett boende och varannan vecka hemma.
-Här handlar det om att avlösa de anhöriga och just nu är det många av dem som inte vill att deras närstående lämnar hemmet. Där försöka avlasta på annat sätt, till exempel genom hembesök.