Sök

Nya gymnasielagen

Här har vi samlat frågor och svar om den tillfälliga lag som i dagligt tal kallas nya gymnasielagen.

I juli 2018 trädde en tillfällig lag i kraft, i dagligt tal kallad nya gymnasielagen. I grunden är detta inte en lag om rätt till gymnasieutbildning, utan en lag som säger att Migrationsverket får ge ett tillfälligt uppehållstillstånd till en grupp unga vuxna som kommit till Sverige som asylsökande ensamkommande barn.

Det har ifrågasatts om den nya lagen stämmer överens med EU-rätten, men den 25 september konstaterade Migrationsöverdomstolen att så var fallet och sedan dess tillämpas lagen.

Regeringen har också beslutat att (för 2017 och 2018) betala ut ett tillfälligt statligt stöd till kommunerna för att ensamkommande barn som hunnit bli myndiga under tiden de fått sitt asylärende prövat ska kunna stanna kvar i sin kommun och fortsätta sina studier.

Nedan besvarar vi bland annat frågor om vad den nya tillfälliga lagen innebär, om kommunens ansvar för de personer som omfattas av den och hur de tillfälliga statliga medel som Varberg har fått fördelats.

Vad är tanken bakom den nya lagen?

I grunden är detta inte en lag om rätt till gymnasieutbildning, utan en lag som säger att Migrationsverket får ge ett tillfälligt uppehållstillstånd till en grupp unga vuxna som kommit till Sverige som asylsökande ensamkommande barn. För personer som redan är i skolsystemet och som omfattas av lagen ger den möjlighet till fortsatta studier i Sverige.

Bakgrunden är att det under 2015 kom många ensamkommande barn till Sverige. På grund av det höga mottagandet blev handläggningstiderna också allt längre. Detta har i sin tur lett till att ett antal ensamkommande barn har hunnit bli myndiga under handläggningstiden. Det i sig har kraftigt minskat deras möjlighet att få uppehållstillstånd beviljat.

Regeringen föreslog därför en ändring i den gymnasielag som gällt sedan 2017. I korthet går förändringen ut på att personer som fått ett avslag på sin asylansökan ändå kan få uppehållstillstånd för att studera på gymnasienivå.

Får man permanent uppehållstillstånd om man ...

... ansöker enligt den nya lagen?

Den första gången du ansöker har du möjlighet att få ett uppehållstillstånd på 13 månader. Sedan kan du ansöka om att få förlängt uppehållstillstånd och det tillståndet är olika långt beroende på utbildningens längd. När du har en fullföljd utbildning kan du få ytterligare förlängning i sex månader. Om du under den tiden får ett arbete som du kan försörja dig på så är det möjligt att få ett permanent uppehållstillstånd.

Hur många omfattas av den nya tillfälliga lagen?

Migrationsverkets bedömning är att det finns ungefär 9 000 personer i Sverige som omfattas av den nya tillfälliga lagen, av dem bor ungefär 400 personer i Halland. I november 2018 har ungefär 80 personer som uppger Varberg som sin bostadsort ansökt om uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen.

Vilka är kraven för att få ett uppehållstillstånd ...

... i enlighet med den nya lagen?

För att få uppehållstillstånd enligt den så kallade nya gymnasielagen ska följande villkor vara uppfyllda:

Du ansökte om asyl första gången den 24 november 2015 eller tidigare. Alternativt att du kom till Sverige innan den 24 november 2015 och uppgav för kommunen som du kom till att du ville söka asyl, men fick asylansökan registrerad hos Migrationsverket först efter den 24 november 2015.

Du registrerades som ensamkommande barn vid ansökan och blev anvisad till en kommun som skulle ordna ditt boende.

  • När du fick beslutet om utvisning var du 18 år eller äldre.
  • Du fick vänta mer än 15 månader på att få ett beslut.
  • Du fick ditt beslut om utvisning den 20 juli 2016 eller senare.
  • Du studerar, eller har studerat och har för avsikt att studera på gymnasienivå i Sverige.
  • Du ska befinna dig i Sverige när du ansöker.

Migrationsverket kommer också att kontrollera om du har begått något brott eller om det finns något som pekar på att du skulle kunna utgöra en säkerhetsrisk.

Du som fortfarande väntar på ett beslut om din asylansökan kan också omfattas om du får ett avslag på din ansökan och uppfyller alla villkor.

Hur ska jag som omfattas av nya lagen försörja mig?

Om du väntar på beslut om uppehållstillstånd enligt nya lagen:

Om du har ett pågående asylärende samtidigt som du ansöker om uppehållstillstånd enligt den nya lagen har du rätt till dagersättning från Migrationsverket oavsett om du bor i något av deras boenden eller inte. Dagersättningen kallas ofta för LMA-ersättning efter den lag som reglerar ersättningen, Lagen om mottagande av asylsökande. Vuxna ensamstående personer får 71 kronor om dagen i LMA-ersättning, det vill säga 2 130 kronor/månad.

Om du däremot fått avslag och ditt asylärende inte längre går att överklaga kan du istället få så kallat nödbistånd av kommunen. Samma regler gäller i de fall där Migrationsverket beslutat att stoppa din utvisning i väntan på att din ansökan om uppehållstillstånd enligt den nya lagen prövas.

Du som fått ett utvisningsbeslut och som ansökt om att utvisningen ska skjutas upp medan din ansökan om uppehållstillstånd enligt den nya lagen prövas, har inte rätt till ersättning från varken Migrationsverket eller från kommunen.

Om du har fått uppehållstillstånd enligt nya lagen:

När du beviljas uppehållstillstånd i Sverige och studerar här kan du ansöka om studiestöd eller studiemedel från CSN. Utgångspunkten är att de personer som får uppehållstillstånd enligt den nya lagen ska försörja sig på det sättet. Du kan också jobba vid sidan av studierna. En möjlighet som alla kommuninvånare, som inte har tillräckligt egna pengar, har är att ansöka om försörjningsstöd.

Hur ska jag som omfattas av nya lagen skaffa en bostad?

Om du väntar på beslut om uppehållstillstånd enligt nya lagen:

Endast personer som har ett pågående asylärende har rätt till hjälp med en bostad (från Migrationsverket).

Om du har fått uppehållstillstånd enligt nya lagen:

Om du sedan tidigare bor i ett av Migrationsverkets boenden, kan du välja att bo kvar även under perioden som uppehållstillståndet gäller. Om inte måste du själv ordna en bostad.

Konsekvenserna av lagen är svåra att få grepp om, ...

... varför?

Konsekvenserna av den nya lagen är svåra att överblicka– både för kommuner och för enskilda individer. Det som gör lagen omdiskuterad är att gruppen som omfattas av den är unga människor, varav många saknar rätt till stöd med bostad och/eller försörjning från kommunen, samtidigt som behov finns. Lagen omfattar personer i flera olika situationer som har olika rättigheter till ersättning och skolplats, och som har olika förutsättningar. Några exempel på sådana förutsättningar är om personen har påbörjat en utbildning på gymnasienivå, är i en asylprocess, har ordnat eget boende, och så vidare.

Det kan vara svårt att förstå vilket ansvar kommunen har och vilket ansvar Migrationsverket har. Kommunerna har ett stort ansvar för asylsökande ensamkommande ungdomar under 18 år. När du är ensamkommande barn bor du ofta i ett HVB-hem där det finns vuxna som stöttar i vardagen. Du har också en god man och annat stöd från samhället. Om du är asylsökande och under 18 år har du dessutom rätt att gå i skolan, den rätten har inte vuxna asylsökande personer som omfattas av en annan lagstiftning. Sammantaget har barn ett större stöd från samhället än vuxna.

Är du asylsökande och blir myndig betyder det att ansvar för bostad övergår till Migrationsverket och enligt kommunallagen får kommunerna inte ta hand om angelägenheter som är en annan myndighets ansvar. Det gör att intentionen med den nya gymnasielagen och de tillfälliga statliga medel som kommunen fått kan vara svårt att förena med andra lagar som reglerar kommunens verksamhet. Migrationsverket hade tidigare boenden i Varberg men dessa har nu avvecklats och i praktiken betyder det att en person som blir myndig kan behöva bryta upp och flytta till en annan kommun eller ordna en egen bostad. Om du har påbörjat en gymnasieutbildning i en kommun är det heller inte givet att det finns plats på en motsvarande utbildning i en annan kommun.

Hur kommer det sig att det finns unga vuxna i Varberg ...

... som sökt uppehållstillstånd enligt den nya lagen och som riskerar att inte har någonstans att bo?

Det är svårt för många att hitta en bostad i Varberg. Extra problematiskt blir det förstås för personer som inte har en fast inkomst eller en väldigt låg inkomst vilket är fallet för många av de unga vuxna som omfattas av den nya lagen.

Går det att börja en utbildning mitt i en termin ...

... om man omfattas av den nya lagen?

Gymnasieskolans antagning görs årsvis. Det finns inget alternativt antagningssystem för någon särskild grupp, utan samma antagningssystem gäller för alla elever.

Vuxenutbildningen har en kontinuerlig antagning och elever kan därför påbörja sin utbildning löpande.

Kommunerna har fått särskilda statliga medel. Vad ...

ska de användas till?

Regeringen har beslutat att ge ett tillfälligt ekonomiskt stöd till kommuner för verksamhet för ensamkommande unga asylsökande med flera.

Pengarna fördelas utifrån antalet ensamkommande unga vuxna (18 år eller äldre) i kommunen. Personer i den här gruppen har också möjlighet att få uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen. Det tillfälliga stödet ges för insatser kommunen gör för att asylsökande ska kunna vara kvar i kommunen och få ett ordnat boende men det finns inga regler kopplat till statsbidraget, hur pengarna ska användas är upp till varje kommun att avgöra.

Vem beslutar hur pengarna Varberg fått ska användas?

Det är våra folkvalda politiker som fördelar pengarna som kommunerna har fått.

Det spelar väl ingen roll att kommunen inte måste ...

... stödja den här gruppen enligt lag, varför kan kommunen inte göra det ändå?

Kommunala verksamheter utgår från folkvalda representanters viljeinriktning men som kommun behöver vi också alltid förhålla oss till de lagar som reglerar vår verksamhet. Ibland kan vi uppfattas som fyrkantiga men det är viktigt att vi agerar på ett sätt som är rättssäkert och förutsägbart.

Hur mycket pengar har Varbergs kommun fått och vad ...

... har de gått till?

Varbergs kommun har tagit emot och fördelat totalt 2 550 000 kronor. Av dessa pengar har 1,5 miljoner kronor gått till barn- och utbildningsnämnden. Socialnämnden har fått en halv miljon kronor, varav 200 000 har delats ut till föreningar som arbetar med gruppen som omfattas av gymnasielagen. Föreningen beviljades 550 000 kronor i föreningsstöd av kommunfullmäktige.

Under 2018 har Varbergs kommun fått ytterligare 1 048 000. Hur dessa pengar ska fördelas är ännu inte beslutat.

Vilka föreningar har fått del av det statliga stödet?

Totalt delade socialnämnden under våren 2018 ut 200 000 kronor till två föreningar, dels till Handbollsklubben Varberg, dels till Varbergs församling för deras engagemang i olika fritidsaktiviteter. Även föreningen Agape i Varberg sökte pengar. Agape Varberg, som bildades efter regeringens beslut att dela ut bidrag, arbetar för att hitta bostäder till unga vuxna som före 18 års ålder kommit till Sverige som ensamkommande asylsökande ungdomar, men som sedan dess blivit myndiga.

Agape Varberg beviljades inte några pengar av socialnämnden. Motiveringen till detta var att föreningen inte levde upp till kravet i socialnämndens reglemente om att ha funnits i ett års tid. Verksamheten bedömdes heller inte komplettera socialnämndens egen verksamhet, vilket är ett annat krav i reglementet.

Frågan om föreningsstöd till Agape togs istället upp i kommunstyrelsen och under sommaren tog en majoritet i kommunfullmäktige beslut om att dela ut 550 000 kronor till Agape (300 000 kronor från 2017 års statsbidrag och ytterligare 250 000 kronor från 2018 års statsbidrag). Pengarna skulle användas till att betala hyresskulder som föreningen haft samt bostadskostnader för 2018 för det femtiotal unga vuxna som föreningen hjälpt med att ordna ett familjehem eller en lägenhet.

Hur mycket ansvar kan kommunen lämna till frivilliga?

Föreningar och frivilligorganisationer kan vara ett komplement till kommunens verksamhet, men de kan aldrig ta över ett myndighetsansvar. Några exempel på frivilligverksamhet kan vara härbärgen för hemlösa personer, soppkök, mötesplatser för gemenskap eller olika fritidsaktiviteter.

ikon

Kontakta oss

Inkluderingsstrateg

Lotta Olanya

0340-883 24

lotta.olanya@varberg.se

ikon

Självservice & blanketter